Words, come to me so easily.
They make me forget what i mean.

Johnossi. Jag måste få ösa lite superlativ över dem och även gnälla lite över en del saker rörande musik(min musik) i övrigt.

Man ska alltid börja med det braiga. Så håll i er för här kommer det.. Jag kommer ihåg första gången jag hörde Johnossi, det var sommaren 2008, jag åkte tåg Norrköping - Linköping gissar jag. Jag lyssnade på musik med Linnea och hon incisterade att vi skulle lyssna på denna låt som var så mysig(man must dance).. Det var då jag föll för dem.

Men en sak som bekymrar mig är att alla fjortisar och 'häftiga' människor har börjat lyssna på dem. Jag missunnar inte alls Johnossi deras framgång. Men jag gillar inte när jätte många människor börjar lyssna på mina guldkorn så att de blir mainstream. Nu låter jag hemskt egoistisk. Det är inte det jag strävar efter. Någon kanske förstår var jag vill komma.